{"id":23108,"date":"2024-04-11T17:58:26","date_gmt":"2024-04-11T15:58:26","guid":{"rendered":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108"},"modified":"2024-04-11T17:58:26","modified_gmt":"2024-04-11T15:58:26","slug":"vefsnmal-mellom-aust-og-vestnorsk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108","title":{"rendered":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk"},"content":{"rendered":"<div id=\"p-lang-btn\" class=\"vector-dropdown mw-portlet mw-portlet-lang\">(Publisert 11.04.24) (Tekst- og kildesamling redigert av Svein-H. Strand. Del 2) <strong>Vefsnm\u00e5let er dialekta som vert tala i det meste av kommunane Vefsn, Grane, Hattfjelldal, Leirfjord, Vevelstad, Alstahaug, Her\u00f8y og den s\u00f8rlege delen av \u00f8ykommunen D\u00f8nna utanfor Sandnessj\u00f8en.<\/strong><\/div>\n<div id=\"bodyContent\" class=\"vector-body ve-init-mw-desktopArticleTarget-targetContainer\" aria-labelledby=\"firstHeading\" data-mw-ve-target-container=\"\">\n<div id=\"mw-content-text\" class=\"mw-body-content ve-init-mw-desktopArticleTarget-editableContent\">\n<div class=\"mw-content-ltr mw-parser-output\" dir=\"ltr\" lang=\"nn\" style=\"text-align: center;\">\n<figure class=\"mw-default-size\"><a class=\"mw-file-description\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Fil:URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"mw-file-element aligncenter\" src=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\" srcset=\"\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/330px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg 1.5x, \/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/440px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg 2x\" width=\"220\" height=\"145\" data-file-width=\"3447\" data-file-height=\"2266\" \/><\/a><figcaption><em>Gamalt postkort av grenda Haukland i Vefsn.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<figure class=\"mw-default-size\"><a class=\"mw-file-description\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Fil:Mosjoen_vinter_2005.JPG\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"mw-file-element\" src=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/1\/15\/Mosjoen_vinter_2005.JPG\/220px-Mosjoen_vinter_2005.JPG\" srcset=\"\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/1\/15\/Mosjoen_vinter_2005.JPG\/330px-Mosjoen_vinter_2005.JPG 1.5x, \/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/1\/15\/Mosjoen_vinter_2005.JPG\/440px-Mosjoen_vinter_2005.JPG 2x\" width=\"220\" height=\"148\" data-file-width=\"650\" data-file-height=\"436\" \/><\/a><figcaption><em><em><em>Vefsnfjorden med Mosj\u00f8en og Vefsna-dalf\u00f8ret i bakgrunnen.<br \/>\n<\/em><\/em><\/em>Talem\u00e5let i Mosj\u00f8en har endra seg mykje etter at industribygginga p\u00e5 50-talet kom i gang<sup id=\"cite_ref-:3_1-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><b>Vefsnm\u00e5l<\/b> eller <i>midthelgelandsk<\/i> famner dei tradisjonelle <a title=\"Norske dialektar\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Norske_dialektar#nordnorsk\">nordnorske<\/a> m\u00e5lf\u00f8ra i dei midtre str\u00f2ka av <a title=\"Helgeland\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Helgeland\">Helgeland<\/a>, det vil seia omr\u00e5det fr\u00e5 <a class=\"mw-redirect mw-disambig\" title=\"Her\u00f8y kommune\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Her%C3%B8y_kommune\">Her\u00f8y<\/a> p\u00e5 kysten til <a title=\"Hattfjelldal kommune\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Hattfjelldal_kommune\">Hattfjelldal<\/a> mot <a title=\"Svenskegrensa\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Svenskegrensa\">Svenskegrensa<\/a> i aust, og s\u00e5leis omr\u00e5det kring <a title=\"Vefsnfjorden\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnfjorden\">Vefsnfjorden<\/a> og langs <a title=\"Vefsna\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsna\">Vefsnavassdraget<\/a>.<sup id=\"cite_ref-2\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-2\">[2]<\/a><\/sup><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Fr\u00e5 d\u00e5 <a title=\"Mosj\u00f8en\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Mosj%C3%B8en\">Mosj\u00f8en<\/a> kom i gang med bygginga av <a class=\"new\" title=\"Mosj\u00f8en Aluminiumsverk (sida finst ikkje)\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Mosj%C3%B8en_Aluminiumsverk&amp;action=edit&amp;redlink=1\">Mosj\u00f8en Aluminiumsverk<\/a> har det vore stor tilflytting i omr\u00e5det, noko som har sett sterke spor p\u00e5 m\u00e5lf\u00f8ret.<sup id=\"cite_ref-:3_1-1\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/p>\n<h2><span id=\"M.C3.A5lmerke\"><\/span><span id=\"M\u00e5lmerke\" class=\"mw-headline\">M\u00e5lmerke<br \/>\n<\/span><\/h2>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p>Vilhjelm Riksheim skriv i avhandlinga si <i>Ljodvokstren i Vefsnm\u00e5let<\/i> at &laquo;Vefsnm\u00e5let tek p\u00e5 ein m\u00e5te ein millomplass millom aust- og vestnorsk&raquo;. Som nordnorske m\u00e5lf\u00f8re elles, har Vefsnm\u00e5let:<sup id=\"cite_ref-:0_3-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<ul>\n<li><a class=\"new\" title=\"H\u00f8gtone (sida finst ikkje)\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/w\/index.php?title=H%C3%B8gtone&amp;action=edit&amp;redlink=1\">H\u00f8gtone<\/a>. Setninga byrjar p\u00e5 ein h\u00f8g tone som dett mot slutten. Dette er eit m\u00e5lmerke nordnorsk har til sams med vestnorsk.<\/li>\n<li>Halvhogging (<a title=\"Apokope\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Apokope\">apokope<\/a>). Orda manglar dei trykklette endestavingane i ymsande mon. Dette har nordnorsk til sams med tr\u00f8ndersk.<\/li>\n<li>Bunden form fleirtal av inkjekj\u00f8nnsord har same ending som hankj\u00f8nnsorda: <i>husan, fjellan, n\u00f8stan<\/i>.<\/li>\n<li>J-klang (<a title=\"Palatalisering\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Palatalisering\">palatalisering<\/a>) av alveolarane <i>n, l, t<\/i> og <i>d<\/i> t.d. i <i>mann<\/i> og <i>kall<\/i>.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vefsnm\u00e5let har mange m\u00e5lmerke som gjer at det skil seg ut fr\u00e5 andre helgelandsm\u00e5l. Dei er m.a.:<\/p>\n<ul>\n<li>Lenisering. Dette liknar bl\u00f8ytinga ein kjenner til fr\u00e5 sudvestlandet der <i>mat<\/i> og <i>kake<\/i> l\u00e6t som <i>mad<\/i> og <i>kage<\/i>. Midthelgelandsm\u00e5la har fr\u00e5 gamalt ei liknande ovring, der stemde og ustemde konsonantar kan verta halvstemde: <i>fad\u0325, mad\u0325, kag\u030a\u00e6, ed\u0325\u00e6, n\u00e5g\u030ao<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:4_4-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:4-4\">[4]<\/a><\/sup><\/li>\n<li>Ingen spor etter jamvekt. Her har b\u00e5de <a title=\"Br\u00f8nn\u00f8ym\u00e5l\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Br%C3%B8nn%C3%B8ym%C3%A5l\">br\u00f8nn\u00f8ym\u00e5let<\/a> i s\u00f8r og <a class=\"mw-redirect\" title=\"Ranv\u00e6ringsm\u00e5l\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Ranv%C3%A6ringsm%C3%A5l\">ranv\u00e6ringsm\u00e5let<\/a> i nord jamvektsformer som <i>hara<\/i> (Rana) og <i>maga<\/i> (Br\u00f8nn\u00f8y). Slike ord har alltid <i>-e<\/i> i Vefsnm\u00e5let.<\/li>\n<li>Fri apokope. Der grannem\u00e5la har kategoribunden apokope, har Vefsnm\u00e5let apokope regulert av setningsrytmiske reglar. T.d. <i>\u00e5 et\u00e6<\/i> n\u00e5r verbet er trykksterkt, men <i>\u00e5 et&raquo;<\/i> n\u00e5r det ikkje har tyngd i setninga.<sup id=\"cite_ref-:3_1-2\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/li>\n<li>Skilje mellom tonelag 1 og 2, noko som ikkje finst i br\u00f8nn\u00f8ym\u00e5let.<\/li>\n<li>Linn hokj\u00f8nnsb\u00f8ying. Hokj\u00f8nnsord som p\u00e5 nynorsk endar p\u00e5 <i>-e<\/i> (t.d. jente, veke) f\u00e5r i midthelgelandsm\u00e5l endinga <i>-o<\/i> i bunden eintal, t.d. <i>klokko, jento<\/i>. I fleirtal f\u00e5r dei endingane <i>-\u00e5r<\/i> og <i>-\u00e5n<\/i>, t.d. <i>jent\u00e5r, jent\u00e5n<\/i>.<\/li>\n<li>Dativ etter preposisjonar. Som <a title=\"Br\u00f8nn\u00f8ym\u00e5l\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Br%C3%B8nn%C3%B8ym%C3%A5l\">br\u00f8nn\u00f8ym\u00e5let<\/a> har Vefsnm\u00e5let eigne dativformer av substantiv.<\/li>\n<\/ul>\n<h2><span id=\"Uttale\" class=\"mw-headline\">Uttale<\/span><\/h2>\n<p>Vefsnm\u00e5let har palatalisering i ord som <i>mann<\/i> og <i>kall,<\/i> og tjukk-l b\u00e5de av historisk <i>l<\/i> og norr\u00f8n <i>r\u00f0,<\/i> slik at orda <i>stol<\/i> og <i>bord<\/i> rimar. I eldre tid fanst det ein spesiell l-lyd fr\u00e5 konsonantsambandet <i>tl<\/i><sup id=\"cite_ref-:1_5-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:1-5\">[5]<\/a><\/sup><i>.<\/i> Lyden var sjeldan og fanst berre i nokre f\u00e5 ord, t.d. <i>tahl\u00e5t<\/i> &laquo;skr\u00f8peleg, sm\u00e5leg&raquo;, <i>bihl\u00e6<\/i> &laquo;lita tann&raquo; og <i>fahl\u00e6<\/i> &laquo;fatle&raquo;. Eit anna s\u00e6rdrag er at gamal kort <i>e<\/i> g\u00e5r over til <i>a<\/i> framf\u00f8re tjukk-l, t.d. <i>halg, alg, fal<\/i> og <i>val<\/i> for <i>helg, elg, ferd<\/i> og <i>verd<\/i>.<\/p>\n<h3><span id=\"Lenisering\" class=\"mw-headline\">Lenisering<\/span><\/h3>\n<p><i>Lenisering<\/i> er eit s\u00e6rdrag som skil Vefsnm\u00e5let kl\u00e5rt fr\u00e5 dei andre helgelandsm\u00e5la. <a title=\"Lukkelyd\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Lukkelyd\">Lukkelydane<\/a> <i>p, t, k<\/i> og <i>b, d, g<\/i> kan verta halvstemde etter vokalar, noko som liknar bl\u00f8ytinga i s\u00f8rvestlandske m\u00e5lf\u00f8re<sup id=\"cite_ref-:4_4-1\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:4-4\">[4]<\/a><\/sup>. Tabellen under syner kva stavingar som f\u00e5r samanfall. Ovringa f\u00f8rer til at vokalar vert lengre<sup id=\"cite_ref-:1_5-1\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:1-5\">[5]<\/a><\/sup>, slik at to ulike ord som <i>rodd<\/i> og <i>rot<\/i> l\u00e6t likeins. For folk som ikkje har dette l\u00e6t begge som <i>rot<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:0_3-1\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup> I tabellen under er K<sup>1<\/sup> bruka om klanglause lukkelydar (\/p t k\/), K<sup>2<\/sup> bruka om klangf\u00f8re lukkelydar (\/b d g\/), og K<sup>3<\/sup> bruka om leniserte lukkelydar ([b\u0325 d\u0325 g\u030a]).<\/p>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>D\u00f8me p\u00e5 lenisering<sup id=\"cite_ref-:0_3-2\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th>Nynorsk<\/th>\n<th>d\u00f8me<\/th>\n<th>Vefsnm\u00e5l<\/th>\n<th>d\u00f8me<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>VK<sup>2<\/sup>\u02d0<\/th>\n<td>rodd [\u027eud\u02d0]<\/td>\n<th rowspan=\"2\">V\u02d0K<sup>3<\/sup><\/th>\n<td rowspan=\"2\">rod\u0325 [\u027eu\u02d1d\u0325]<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>V\u02d0K<sup>1<\/sup><\/th>\n<td>rot [\u027eu\u02d0t\u02b0]<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Bym\u00e5la i Mosj\u00f8en og Sandnessj\u00f8en har lenge mangla lenisering. I dag er det berre dei eldste generasjonane, helst dei som vaks opp p\u00e5 bygda, som enno har lenisering i m\u00e5let sitt.<sup id=\"cite_ref-:3_1-3\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/p>\n<h3><span id=\"Ymsing_i_m.C3.A5let\"><\/span><span id=\"Ymsing_i_m\u00e5let\" class=\"mw-headline\">Ymsing i m\u00e5let<\/span><\/h3>\n<p>End\u00e5 om midthelgelandsm\u00e5la stort sett kan seiast \u00e5 h\u00f8yra til eitt m\u00e5lf\u00f8re, finst det skilnader fr\u00e5 stad til stad. P\u00e5 1990-talet gjorde to elevar p\u00e5 Mosj\u00f8en Vidareg\u00e5ande Skole ei unders\u00f8king der dei samanlikna talem\u00e5let p\u00e5 Her\u00f8y ute ved kysten, og det i Hattfjelldal p\u00e5 innlandet.<\/p>\n<p>Dei kom fram til at det var f\u00e5 strukturelle skilnader, men at den st\u00f8rste skilnaden ligg i alder. At det er st\u00f8rre skilnad p\u00e5 gamle og yngre dialektbrukarar enn mellom folk fr\u00e5 dei ulike kommunane.<sup id=\"cite_ref-:3_1-4\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/p>\n<p>Dei st\u00f8rste skilnadene mellom kyst og innland ligg i uttalen. Utover Leirfjorden og i dei ytre omr\u00e5da har dei affrikativ uttale av kj-lyden, nesten som <i>ch<\/i> i engelsk <i>church<\/i><sup id=\"cite_ref-:3_1-5\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup>.<\/p>\n<p>Ein annan skilnad ligg i uttalen av den opne \u00f2-vokalen i ord som <i>skot, lov<\/i> og <i>grofte<\/i> (bregne). P\u00e5 innlandet er denne ein \u00f8-lyd: <i>sk\u00f8t, l\u00f8v<\/i> og <i>gr\u00f8fte,<\/i> p\u00e5 kysten er det ein \u00e5-lyd: <i>sk\u00e5t, l\u00e5v, gr\u00e5fte.<\/i><\/p>\n<p>P\u00e5 innlandet er det lang e-vokal i notid av mange sterke verb: <i>fer, grev<\/i> og <i>dreg<\/i>. P\u00e5 kysten har desse lang \u00e6-vokal: <i>f\u00e6r, gr\u00e6v<\/i> og <i>dr\u00e6g<\/i>. Kystm\u00e5la har fleire kortformer av verb enn innlandet, men dativ har halde seg betre der. Elles er spr\u00e5ksystemet stort sett det same i heile midt-Helgeland.<sup id=\"cite_ref-:3_1-6\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup><\/p>\n<h2><span id=\"Verbb.C3.B8ying\"><\/span><span id=\"Verbb\u00f8ying\" class=\"mw-headline\">Verbb\u00f8ying<\/span><\/h2>\n<p>Verb i midthelgelandsm\u00e5la har tradisjonelt fri apokope. I motsetning til grannem\u00e5la som har regelbunden apokope, har Vefsnm\u00e5let kortformene av verb jamsides fullformene. N\u00e5r verbet st\u00e5r i trykklett stilling vil det oftast st\u00e5 i kortforma si, men n\u00e5r det st\u00e5r trykksterkt kjem fullforma fram.<sup id=\"cite_ref-:3_1-7\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup> Som dei s\u00f8rlege nord-helgelandsm\u00e5la<sup id=\"cite_ref-:3_1-8\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup>, blir tonlett <i>-a<\/i> uttala som ein slags <i>-\u00e6<\/i>. Denne lyden vert ofte skildra som \u00e5 vera ein stad mellom <i>a<\/i> og <i>\u00e6<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:1_5-2\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:1-5\">[5]<\/a><\/sup><\/p>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>\u00a0<\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th>Trykklett stilling<\/th>\n<th>Trykksterk stilling<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>e ska les&raquo; ei bok<\/td>\n<td>e ska les\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>no m\u00e5 du et&raquo; kako di<\/td>\n<td>no m\u00e5 du et\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>ho e go \u00e5 dans&raquo; vals<\/td>\n<td>ho e go \u00e5 dans\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Elles fylgjer verba stort sett nynorsk m\u00f8nster:<\/p>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>D\u00f8me p\u00e5 verbb\u00f8ying<sup id=\"cite_ref-:0_3-3\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th><\/th>\n<th>Infinitiv<\/th>\n<th>Presens<\/th>\n<th>Preteritum<\/th>\n<th>Presens perfektum<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">Sterke verb<\/th>\n<td>\u00e5 far(\u00e6)<\/td>\n<td>fer<\/td>\n<td>f\u00f3r<\/td>\n<td>ha f\u00f8re\/fare<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\u00e5 finnj(\u00e6)<\/td>\n<td>finnj<\/td>\n<td>fannj<\/td>\n<td>ha funnje<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">A-verb<\/th>\n<td>\u00e5 kallj(\u00e6)<\/td>\n<td>kallj\u00e6<\/td>\n<td>kallj\u00e6<\/td>\n<td>ha kallj\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\u00e5 fl\u00f8tt(\u00e6)<\/td>\n<td>fl\u00f8tt\u00e6<\/td>\n<td>fl\u00f8tt\u00e6<\/td>\n<td>ha fl\u00f8tt\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">E-verb<\/th>\n<td>\u00e5 d\u00f8m(\u00e6)<\/td>\n<td>d\u00f8m(e)<\/td>\n<td>d\u00f8mt(e)<\/td>\n<td>ha d\u00f8mt<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\u00e5 h\u00f8r(\u00e6)<\/td>\n<td>h\u00f8r(e)<\/td>\n<td>h\u00f8ul(e)<\/td>\n<td>ha h\u00f8urt<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2><span id=\"Substantivb.C3.B8ying\"><\/span><span id=\"Substantivb\u00f8ying\" class=\"mw-headline\">Substantivb\u00f8ying<\/span><\/h2>\n<p>Vefsnm\u00e5let har to ulike hokj\u00f8nnsb\u00f8yingar; ei for hokj\u00f8nnsord som i ubunden eintal endar p\u00e5 <i>-\u00e6<\/i>, og ei for hokj\u00f8nnsord utan slik ending.<\/p>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>D\u00f8me p\u00e5 substantivb\u00f8ying<sup id=\"cite_ref-:0_3-4\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\"><\/th>\n<th colspan=\"3\">Eintal<\/th>\n<th colspan=\"2\">Fleirtal<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Ubunden<\/th>\n<th>Bunden<\/th>\n<th>Dativ<\/th>\n<th>Ubunden<\/th>\n<th>Bunden<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">Sterke hankj\u00f8nnsord<\/th>\n<td>skog<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>skojen<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>skoj\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>skog\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>skogan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>s\u00f8u<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>s\u00f8uen<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>s\u00f8u\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>s\u00f8ue<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>s\u00f8uen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Svake hankj\u00f8nnsord<\/th>\n<td><sup>2<\/sup>bakke<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bakken<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bakko<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bakk\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bakkan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"3\">Sterke hokj\u00f8nnsord<\/th>\n<td>bygd<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>bygd\u00e6<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>bygd&#8217;n<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bygde<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>bygd&#8217;n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\u00e5r<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>\u00e5r\u00e6<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>\u00e5r&#8217;n<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e5r\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e5ran<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>d\u00f8r<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>d\u00f8r\u00e6<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>d\u00f8r&#8217;n<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>d\u00f8rn\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>d\u00f8rnan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Svake hokj\u00f8nnsord<\/th>\n<td><sup>2<\/sup>vek\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>veko<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>veken<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>vek\u00e5r<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>vek\u00e5n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"3\">Sterke inkjekj\u00f8nnsord<\/th>\n<td>lam<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>lamme<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>lamm\u00e6<\/td>\n<td>lamm\/l\u00e5mm<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>lamman\/l\u00e5mman<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><sup>1<\/sup>vatn<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>vatne<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>vatn\u00e6<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>vatn<\/td>\n<td><sup>1<\/sup>vatnan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e6ple<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e6ple<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e6pl\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e6ple<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00e6plan<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">Svake inkjekj\u00f8nnsord<\/th>\n<td><sup>2<\/sup>\u00f8u\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00f8u\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00f8u\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00f8u\u00e5r<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>\u00f8u\u00e5n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><sup>2<\/sup>jart\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>jart\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>jart\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>jart\u00e6<\/td>\n<td><sup>2<\/sup>jartan<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3><span id=\"Dativ\" class=\"mw-headline\">Dativ<\/span><\/h3>\n<p><strong>Tradisjonelt Vefsnm\u00e5l har restar fr\u00e5 det gamalnorske kasussystemet.<\/strong> Etter preposisjonane <i>i<\/i> og <i>p\u00e5<\/i> vert dativ berre nytta ved p\u00e5stadnemning, t.d. <i>fer i skojen<\/i> (fer inn i skogen) og <i>fer i skoj\u00e6<\/i> (fer inne i skogen). Dativ fleirtal finst berre i faste uttrykk, gjerne ved stadnamn: <i>i str\u00f8umo, i h\u00e5lmo<\/i>.Restar fr\u00e5 ubunden dativ finst i uttrykk som <i>a nyo<\/i> (av nytt)<i>, \u00e5 nyo<\/i> (p\u00e5 nytt) og <i>a heilo<\/i> (av eit heilt stykke), i tillegg til andre meir \u00e5lmenne norske uttrykk som <i>i live<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:0_3-5\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<p>D\u00f8me p\u00e5 dativ (fr\u00e5 <i>Far etter Fedrane<\/i>):<sup id=\"cite_ref-:2_6-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:2-6\">[6]<\/a><\/sup><\/p>\n<ul>\n<li><i>Han gjekk m\u00e6 <u>kniv\u00e6<\/u> i <u>ha&#8217;nd<\/u>.<\/i> \u00abHan gjekk med kniven i handa\u00bb<\/li>\n<li><i>Dar oppi <u>bakko<\/u> fekk n sj\u00e5 ein h\u00f8rd-mann s\u00e5 sto og haugd ve.<\/i> \u00abDer oppi bakken fekk han sj\u00e5 ein hulder-mann som stod og hogg ved\u00bb<\/li>\n<li><i>Han l\u00e5g m\u00e6 rauhuv\u00e6 p\u00e5 \u00e5 natt\u00e6, slik skikkjen va f\u00f8r i <u>ti&#8217;n<\/u>.<\/i> \u00abHan l\u00e5g med raudhuve p\u00e5 om natta, slik skikken var f\u00f8r i tida.\u00bb<\/li>\n<li><i>M\u00e6-kvart va d\u00e6 s\u00e5 h\u00f8gt at d\u00e6 song i <u>fjell\u00e6<\/u>.<\/i> \u00abStundom var det s\u00e5 h\u00f8gt at det song i fjellet.\u00bb<\/li>\n<\/ul>\n<h2><span id=\"S.C3.A6rmerkte_ord\"><\/span><span id=\"S\u00e6rmerkte_ord\" class=\"mw-headline\">S\u00e6rmerkte ord<\/span><\/h2>\n<p>Somme substantiv har anna kj\u00f8nn enn bokm\u00e5l:<\/p>\n<dl>\n<dd>ein nebb, ein fj\u00f8s, ei lae, ei famn, eit kai, eit botn (kanskje i analogi med <i>vatn<\/i>).<\/dd>\n<\/dl>\n<h3><span id=\"Ordtilfang\" class=\"mw-headline\">Ordtilfang<\/span><\/h3>\n<p><strong>M\u00e5lf\u00f8regranskarar som Sigurd Kolsrud har skildra ordtilfanget i Vefsnm\u00e5let som &laquo;fornt og merkelegt&raquo;. Det som truleg er meint med det er at fram til nyare tid har mange &laquo;gamalord&raquo; halde seg i m\u00e5lf\u00f8ret.<\/strong><\/p>\n<p>D\u00f8me p\u00e5 det kan vera <i>\u00e5nn\u00e5r<\/i> for <i>ski<\/i> (norr\u00f8n: <i>\u01ebndurr<\/i>) eller <i>m\u00e5g<\/i> for <i>svigerson<\/i> (norr\u00f8n: <i>m\u00e1gr<\/i>)<sup id=\"cite_ref-:3_1-9\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:3-1\">[1]<\/a><\/sup>. For <i>gut<\/i> og <i>jente<\/i> seier ein tradisjonelt <i>glunt<\/i> og <i>t\u00f8us<\/i> og <i>kallj<\/i> og <i>kj\u00e6reng\/k\u00e5n\u00e6<\/i> for <i>mann<\/i> og <i>kone.<\/i><\/p>\n<h3><span id=\"Pronomen\" class=\"mw-headline\">Pronomen<\/span><\/h3>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>Personlege Pronomen<sup id=\"cite_ref-:0_3-6\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th colspan=\"2\"><\/th>\n<th>Subjekt<\/th>\n<th>Objekt<\/th>\n<th>Eigedom<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th colspan=\"2\">1p. eintal<\/th>\n<td>e<\/td>\n<td>me<\/td>\n<td>minnj, mi, mett, menn\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th colspan=\"2\">2p. eintal<\/th>\n<td>du<\/td>\n<td>de<\/td>\n<td>dinnj, di, dett, denn\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"4\">3p. eintal<\/th>\n<th>Hankj\u00f8nn<\/th>\n<td>hannj<\/td>\n<td>hannj, &laquo;(e)n<\/td>\n<td>hanjs\/hass<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Hokj\u00f8nn<\/th>\n<td>ho<\/td>\n<td>ho, &laquo;o<\/td>\n<td>hinnjes<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Inkjekj\u00f8nn<\/th>\n<td>d\u00e6<\/td>\n<td>d\u00e6<\/td>\n<td><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Refleksiv<\/th>\n<td><\/td>\n<td>se<\/td>\n<td>sinnj, si, sett, senn\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th colspan=\"2\">1p. fleirtal<\/th>\n<td>vi<\/td>\n<td>\u00e5ss<\/td>\n<td>v\u00e5r, v\u00e5rt, v\u00e5r (v\u00e5res)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">2p. fleirtal<\/th>\n<th>Vanleg<\/th>\n<td colspan=\"2\">d\u00e5k(k)er, d\u00e5gger, d\u00e5r<\/td>\n<td>d\u00e5kkers<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Vyrdeleg<\/th>\n<td>I<\/td>\n<td>\u00d8r<\/td>\n<td>\u00d8rs<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th colspan=\"2\">3p. fleirtal<\/th>\n<td colspan=\"2\">di, dei<\/td>\n<td>d\u00e6res<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Formene <i>hanjs, hinnjes<\/i> og <i>d\u00e6res<\/i> heiter ofte <i>hannjes, hennjes<\/i> og <i>d\u00e6mmers<\/i> i bym\u00e5la. Tidleg p\u00e5 1900-talet var det end\u00e5 folk som bruka <i>I\/\u00d8r<\/i>, eit pronomen som skulle brukast i h\u00f8fleg tiltale, oftast mot dei eldre, t.d. <i>Slo I \u00f8r, b\u00e6ssfar?<\/i> \u00abSlo du deg, bestefar?\u00bb<sup id=\"cite_ref-:0_3-7\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup>. I nyare tid har forma <i>v\u00e5res<\/i> teke over for <i>v\u00e5r\/v\u00e5rt<\/i>. I det tradisjonelle m\u00e5lf\u00f8ret vart <i>dei<\/i> bruka som trykksterk form, men i nyare tid har <i>di<\/i> teke over i alle stoder. I bym\u00e5la har \u00f2g <i>d\u00e6m<\/i> vorte vanleg, b\u00e5de som subjekts- og objektsform.<sup id=\"cite_ref-:0_3-8\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<h4><span id=\"Peikande_pronomen\" class=\"mw-headline\">Peikande pronomen<\/span><\/h4>\n<p><i>Her<\/i> og <i>der<\/i> heiter <i>h\u00e9r<\/i> og <i>dar<\/i>. Tradisjonelt var det skilnad p\u00e5 n\u00e6re og fjerne peikande pronomen, slik at <i>denne<\/i> vart sagt om noko som var n\u00e6rme, og <i>dann\u00e6<\/i> om noko lengre unna. Om ordet har s\u00e6rleg trykk eller n\u00e5r det st\u00e5r \u00e5leine utan substantiv f\u00e5r det endinga &#8211;<i>n\u00e6<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:0_3-9\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<table class=\"wikitable\">\n<caption>Peikande pronomen<sup id=\"cite_ref-:0_3-10\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/caption>\n<tbody>\n<tr>\n<th colspan=\"2\"><\/th>\n<th>Han- og hokj\u00f8nn<\/th>\n<th>Inkjekj\u00f8nn<\/th>\n<th>Fleirtal<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">N\u00e6r<\/th>\n<th>Adjektivsk<\/th>\n<td>denne<\/td>\n<td>dette<\/td>\n<td>desse<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Substantivsk<\/th>\n<td>dennen\u00e6<\/td>\n<td>detten\u00e6<\/td>\n<td>dessen\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">Fjern<\/th>\n<th>Adjektivsk<\/th>\n<td>dann\u00e6<\/td>\n<td>datt\u00e6<\/td>\n<td>dass\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Substantivsk<\/th>\n<td>dann\u00e6n\u00e6<\/td>\n<td>datt\u00e6n\u00e6<\/td>\n<td>dass\u00e6n\u00e6<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Ofte er det variasjon i vokallengda i desse orda. T.d. kan ein h\u00f8yra b\u00e5de <i>dan\u00e6<\/i> og <i>dann\u00e6<\/i><sup id=\"cite_ref-:1_5-3\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:1-5\">[5]<\/a><\/sup>. I nyare tid har uttrykk som <i>denj h\u00e6r<\/i>, <i>d\u00e6 d\u00e6r<\/i> og <i>di h\u00e6r<\/i> teke over for dei gamle formene.<sup id=\"cite_ref-:0_3-11\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<h3><span id=\"Sp.C3.B8rjeord\"><\/span><span id=\"Sp\u00f8rjeord\" class=\"mw-headline\">Sp\u00f8rjeord<\/span><\/h3>\n<p>Dei vanlegaste sp\u00f8rjeorda er <i>ke<\/i> (eldre <i>kve<\/i>), <i>kem<\/i> og <i>kor<\/i> og <i>kvar<\/i>. Tradisjonelt vart <i>kor<\/i> berre bruka i tydinga <i>korleis<\/i>: <i>\u00abkor d\u00e6 g\u00e5r?\u00bb.<\/i> Ordet hadde mange uttalevariantar, som <i>k\u00e5r, k\u00f8r<\/i> og attp\u00e5til <i>kur<\/i>, men i dag er <i>kor<\/i> er den vanlegaste<sup id=\"cite_ref-:1_5-4\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:1-5\">[5]<\/a><\/sup>. Denne bruken er den same som bruken av <i>hur<\/i> p\u00e5 svensk (t.d. \u00ab<i>hur g\u00e5r det?\u00bb<\/i>). Seinare har andre former kome inne i dialekten, som <i>korleis, korsn<\/i>, <i>kersn<\/i> og <i>keles<\/i>. I eldre m\u00e5l fanst formene <i>kvarst<\/i> for <i>kvar<\/i> (bm: hvor hen), men det vanlegaste i dag er <i>kor<\/i> og <i>kvar<\/i>.<sup id=\"cite_ref-:0_3-12\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:0-3\">[3]<\/a><\/sup><\/p>\n<h2><span id=\"M.C3.A5lpr.C3.B8ver\"><\/span><span id=\"M\u00e5lpr\u00f8ver\" class=\"mw-headline\">M\u00e5lpr\u00f8ver<\/span><\/h2>\n<h3><span id=\"Forteljingar\" class=\"mw-headline\">Forteljingar<\/span><\/h3>\n<p><a title=\"Ivar Aasen\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Ivar_Aasen\">Ivar Aasen<\/a> var p\u00e5 Helgeland hausten 1846 og studerte dialektene. \u00abPaa Kulstad havde jeg det meget behageligt, og fandt god Anledning til at samle Kundskab om Sproget\u00bb.<sup id=\"cite_ref-7\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-7\">[7]<\/a><\/sup> Han skreiv ned denne pr\u00f8va p\u00e5 vefsnm\u00e5l:<\/p>\n<blockquote><p>\u00abHer va eingong ein Mann her inne i Vefsna i gamal Ti. Han heite <a title=\"Heming Unge\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Heming_Unge\">Heming<\/a>. Dei fort\u00e6le, at han hae ein Aannaar, eit Skie, so va saa laga, at naar\u2019n to d\u00e6 paa Foten, saa gjekk d\u00e6 a se sj\u00f8l over Fjell, Hav aa Dal\u00e6 m\u00e6 ei aabello Dr\u00e6gt, berre saa Kove sto ette. Aa d\u00e6 stana ikkje, f\u00f8r\u2019n sj\u00f8l ville. Eingong kom \u2019n vestaan-ette ifraa Brynn-\u00d8y\u00e6 paa Skie sit. Den Ti\u00e6 \u2019n la\u2019 aasta\u2019, ha \u2019n Hun\u2019n sin m\u00e6 se. Han kom paa Skie sit nef\u00f8re brattast \u00d8y-Fjelle aa va framme tre Dage f\u00f8r Hun\u2019n. Daa \u2019n do, va dar ingjen, so tor\u2019 bruk\u2019 Skie, f\u00f8r dar va ingjen, so kunn\u2019 styr\u2019 d\u00e6. Saa to dei aa la Skjie paa Kjerkje-Lofte, aa <a title=\"Olavsspenning\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Olavsspenning\">Vio<\/a> vart sett i Kjerkje-D\u00f8r\u00e6. Dar segj\u2019 dei Skie ligg, aa Vio, so e gjol a Jarn, kann ein sjaa i Kjerkje-D\u00f8r\u00e6 enno.\u00bb<sup id=\"cite_ref-:5_8-0\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:5-8\">[8]<\/a><\/sup><\/p><\/blockquote>\n<p>Boka <i>Far etter Fedrane: Folkeminne innsamla i Vefsn<\/i> er ei samling av forteljingar og segner p\u00e5 Vefsnm\u00e5l. Forfattaren Reidar Svare bruka ein etymologisk stavem\u00e5te, slik at samanhengen med nynorsk kunne koma tydelegare fram. Difor er det ikkje alltid at stavem\u00e5ten samsvarar med uttale. Eit utdrag fr\u00e5 boka er:<\/p>\n<blockquote><p>\u00abD\u00e6 va ein glunt her i bygden s\u00e5 fekk slek mon i i taus. Men ho vill kje vet a &laquo;n. Ho ha ein ann\u00e6 fyre. F\u00f8r deten\u00e6 vill han hem se p\u00e5 taus\u00e6. Ein g\u00f2ng han va m\u00e6 Lofot\u00e6, kom han i-lag-m\u00e6 ein runar-finn. Og s\u00e5 fekk &laquo;n fi&#8217;n te \u00e5 s\u00e6t gan i feskjo. D\u00e6 va \u00e5 kveld&#8217;n m\u00e6 di sat \u00e5 \u00e5t, at d\u00e6 kom i gan-flog\u00e6 og flaug i feskjo. Ho flaug inn i \u00e5lbogjen, og f\u00f3r att og fram inn-punn skinn\u00e6. D\u00e6 gjord s\u00e5 \u00f3blettele ondt, at feskjo b\u00f8rde kje. Men s\u00e5 fekk di tak p\u00e5 flogo. Di skynn\u00e6 se m\u00e6 kniv\u00e6 og skar ho ut, og fekk ho p\u00e5 varmen. Han, trollbalgjen, s\u00e5 fekk fi&#8217;n te \u00e5 gjer deten\u00e6 vart ein mann d\u00e6 f\u00f8ld \u00f3l\u00f8kk\u00e6 m\u00e6 sidan.\u00bb<sup id=\"cite_ref-:2_6-1\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-:2-6\">[6]<\/a><\/sup><\/p><\/blockquote>\n<h3><span id=\"Ordtak\" class=\"mw-headline\">Ordtak<\/span><\/h3>\n<p>Desse ordtaka er henta fr\u00e5 <i>Ordsamling fr\u00e5 Vefsn<\/i>.<sup id=\"cite_ref-9\" class=\"reference\"><a href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Vefsnm%C3%A5l#cite_note-9\">[9]<\/a><\/sup><\/p>\n<ul>\n<li>I l\u00e5gt tre e d\u00e6 lett \u00e5 kom b\u00e5de opp og ned.<\/li>\n<li>D&#8217;e i \u00f3tid h\u00f8no ska ut \u00e5 skit\u00e6.<\/li>\n<li>Dar kjem bakardag ette knakardag. (Det vert magrare)<\/li>\n<li>Dauden e vess, men dagjen e \u00f3vess.<\/li>\n<li>D&#8217;e d\u00e5tt og sj\u00f8llo og lango i m\u00f8llo. (Det hender sjeldan)<\/li>\n<\/ul>\n<h2><span id=\"Referansar\" class=\"mw-headline\">Referansar<\/span><\/h2>\n<div class=\"reflist\">\n<div class=\"mw-references-wrap\">\n<ol class=\"references\">\n<li id=\"cite_note-:3-1\"><\/li>\n<\/ol>\n<\/div>\n<\/div>\n<ul>\n<li id=\"cite_note-:3-1\"><span class=\"reference-text\"><cite class=\"citation book\">Per Sj\u00e5vik (1998). \u00abDialektane p\u00e5 Helgeland\u00bb. <i>\u00c5rbok for Helgeland<\/i>.<\/cite><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-2\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-2\"><span class=\"reference-text\">Etter <a title=\"Hallfrid Christiansen\" href=\"https:\/\/nn.wikipedia.org\/wiki\/Hallfrid_Christiansen\">Hallfrid Christiansen<\/a> <i>Norske dialekter<\/i>, i Kjell \u00d8ksendal: M\u00e5lf\u00f8ret i vefsnbygdene<\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-:0-3\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-:0-3\"><span class=\"reference-text\">Kjell \u00d8ksendal: M\u00e5lf\u00f8ret i vefsnbygdene, i Vefsn bygdebok b. III (Mosj\u00f8en 1977)<\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-:4-4\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-:4-4\"><span class=\"reference-text\"><cite class=\"citation book\">\u00d8yvind Jenssen. <i>Helgelandsm\u00e5let i Leirfjord<\/i>.<\/cite><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-:1-5\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-:1-5\"><span class=\"reference-text\">Vilhjelm Riksheim (1921): <i>Ljodvoksteren i<\/i> Vefsn-m\u00e5let<i>. Kra.<\/i><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-:2-6\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-:2-6\"><span class=\"reference-text\"><cite class=\"citation book\">Reidar Svare (1950). <a class=\"external text\" href=\"https:\/\/www.nb.no\/items\/548bb0b9bcaf60a3789c2d01ecd7100d?page=0\" rel=\"nofollow\"><i>Far etter fedrane: Folkeminne innsamla i Vefsn<\/i><\/a>. Vefsn Historielag.<\/cite><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-7\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-7\"><span class=\"reference-text\"><a class=\"external text\" href=\"http:\/\/www.aasentunet.no\/default.asp?menu=4186&amp;id=8340\" rel=\"nofollow\">Ivar Aasen Dagb\u00f8ker 1846-50<\/a><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-:5-8\"><\/li>\n<li id=\"cite_note-:5-8\"><span class=\"reference-text\"><a class=\"external text\" href=\"http:\/\/www.aasentunet.no\/default.asp?menu=4242&amp;id=8949\" rel=\"nofollow\">Om Heming<\/a><a class=\"external text\" href=\"http:\/\/www.aasentunet.no\/download.asp?object_id=EEFB83761B5749D6A2FF1540373757AE.pdf\" rel=\"nofollow\">Ivar Aasen: <i>Pr\u00f8ver af Landsmaalet i Norge<\/i><\/a><\/span><\/li>\n<li id=\"cite_note-9\"><\/li>\n<\/ul>\n<div class=\"mw-content-container\">\n<div id=\"bodyContent\" class=\"vector-body ve-init-mw-desktopArticleTarget-targetContainer\" aria-labelledby=\"firstHeading\" data-mw-ve-target-container=\"\">\n<div id=\"mw-content-text\" class=\"mw-body-content ve-init-mw-desktopArticleTarget-editableContent\">\n<div class=\"mw-content-ltr mw-parser-output\" dir=\"ltr\" lang=\"nn\">\n<div class=\"reflist\">\n<div class=\"mw-references-wrap\">\n<ol class=\"references\">\n<li id=\"cite_note-9\" value=\"9\"><span class=\"reference-text\"><cite class=\"citation book\">Halvard Lundestad (2004). <i>Ordsamling fr\u00e5 Vefsn<\/i> (2 utg.).<\/cite><\/span><\/li>\n<\/ol>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"catlinks\" class=\"catlinks\" data-mw=\"interface\"><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"mw-footer-container\">\n<footer id=\"footer\" class=\"mw-footer\" role=\"contentinfo\">\n<ul id=\"footer-info\">\n<li id=\"footer-info-lastmod\">Denne sida vart sist endra den 10. august 2023.<\/li>\n<li id=\"footer-info-copyright\">All tekst er tilgjengeleg under <a href=\"http:\/\/creativecommons.org\/licenses\/by-sa\/4.0\/deed.no\">Creative Commons-lisensen Namngjeving\/Del p\u00e5 same vilk\u00e5ra<\/a>. Sj\u00e5<\/li>\n<\/ul>\n<\/footer>\n<\/div>\n<p>Views: 183<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>(Publisert 11.04.24) (Tekst- og kildesamling redigert av Svein-H. Strand. Del 2) Vefsnm\u00e5let er dialekta som vert tala i det meste av kommunane Vefsn, Grane, Hattfjelldal, Leirfjord, Vevelstad, Alstahaug, Her\u00f8y og &#8230; <\/p>\n<p class=\"read-more-container\"><a title=\"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk\" class=\"read-more button\" href=\"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#more-23108\">Les mer<span class=\"screen-reader-text\">Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-23108","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-aktuelt"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.4 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"nn_NO\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"(Publisert 11.04.24) (Tekst- og kildesamling redigert av Svein-H. Strand. Del 2) Vefsnm\u00e5let er dialekta som vert tala i det meste av kommunane Vefsn, Grane, Hattfjelldal, Leirfjord, Vevelstad, Alstahaug, Her\u00f8y og ... Les merVefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Lokalmagasinet.no\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1\" \/>\n<meta property=\"article:author\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-04-11T15:58:26+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Svein-Harald Strand\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@LMExtra\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@LMExtra\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Svein-Harald Strand\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"13 minutt\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108\"},\"author\":{\"name\":\"Svein-Harald Strand\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/2e8d221708d3aaf6f577275b5bba4310\"},\"headline\":\"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk\",\"datePublished\":\"2024-04-11T15:58:26+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108\"},\"wordCount\":2556,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/upload.wikimedia.org\\\/wikipedia\\\/commons\\\/thumb\\\/0\\\/0e\\\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\\\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\",\"articleSection\":[\"Aktuelt\"],\"inLanguage\":\"nn-NO\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108\",\"name\":\"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/upload.wikimedia.org\\\/wikipedia\\\/commons\\\/thumb\\\/0\\\/0e\\\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\\\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\",\"datePublished\":\"2024-04-11T15:58:26+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"nn-NO\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"nn-NO\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/upload.wikimedia.org\\\/wikipedia\\\/commons\\\/thumb\\\/0\\\/0e\\\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\\\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/upload.wikimedia.org\\\/wikipedia\\\/commons\\\/thumb\\\/0\\\/0e\\\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\\\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?p=23108#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hjem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/\",\"name\":\"Lokalmagasinet.no\",\"description\":\"Fra fortid og n\u00e5tid. Med st\u00e5sted i det n\u00e6re. Siden 2002.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"nn-NO\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#organization\",\"name\":\"Lokalmagasinet.no\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"nn-NO\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2021\\\/03\\\/cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-lmlogo-e1640691300821.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2021\\\/03\\\/cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-lmlogo-e1640691300821.jpg\",\"width\":72,\"height\":118,\"caption\":\"Lokalmagasinet.no\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/www.facebook.com\\\/sveinharald.strand.1\",\"https:\\\/\\\/x.com\\\/LMExtra\"]},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/2e8d221708d3aaf6f577275b5bba4310\",\"name\":\"Svein-Harald Strand\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"nn-NO\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Svein-Harald Strand\"},\"description\":\"(F. 26.12.1945) Redakt\u00f8r, journalist og informasjonsarbeider siden 1968. ||| I 1963: Redaksjonell praktikant i 8 m\u00e5neder p\u00e5 full tid i Helgeland Arbeiderblad i hjembyen Mosj\u00f8en. ||| Arbeidende pensjonist med hjemmekontor fra 2008 (AFP) og videre som folkepensjonist til n\u00e5.\",\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.facebook.com\\\/sveinharald.strand.1\",\"https:\\\/\\\/x.com\\\/LMExtra\"],\"url\":\"https:\\\/\\\/lokalmagasinet.no\\\/?author=6\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108","og_locale":"nn_NO","og_type":"article","og_title":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no","og_description":"(Publisert 11.04.24) (Tekst- og kildesamling redigert av Svein-H. Strand. Del 2) Vefsnm\u00e5let er dialekta som vert tala i det meste av kommunane Vefsn, Grane, Hattfjelldal, Leirfjord, Vevelstad, Alstahaug, Her\u00f8y og ... Les merVefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk","og_url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108","og_site_name":"Lokalmagasinet.no","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1","article_author":"https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1","article_published_time":"2024-04-11T15:58:26+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg","type":"","width":"","height":""}],"author":"Svein-Harald Strand","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@LMExtra","twitter_site":"@LMExtra","twitter_misc":{"Written by":"Svein-Harald Strand","Est. reading time":"13 minutt"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108"},"author":{"name":"Svein-Harald Strand","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#\/schema\/person\/2e8d221708d3aaf6f577275b5bba4310"},"headline":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk","datePublished":"2024-04-11T15:58:26+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108"},"wordCount":2556,"publisher":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg","articleSection":["Aktuelt"],"inLanguage":"nn-NO"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108","url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108","name":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk | Lokalmagasinet.no","isPartOf":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg","datePublished":"2024-04-11T15:58:26+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#breadcrumb"},"inLanguage":"nn-NO","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"nn-NO","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#primaryimage","url":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg","contentUrl":"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/0\/0e\/URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg\/220px-URN_NBN_no-nb_digifoto_AE2000069580_0016_F_01.jpg"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?p=23108#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hjem","item":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vefsnm\u00e5l: Mellom aust- og vestnorsk"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#website","url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/","name":"Lokalmagasinet.no","description":"Fra fortid og n\u00e5tid. Med st\u00e5sted i det n\u00e6re. Siden 2002.","publisher":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"nn-NO"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#organization","name":"Lokalmagasinet.no","url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"nn-NO","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-lmlogo-e1640691300821.jpg","contentUrl":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-cropped-lmlogo-e1640691300821.jpg","width":72,"height":118,"caption":"Lokalmagasinet.no"},"image":{"@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1","https:\/\/x.com\/LMExtra"]},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/#\/schema\/person\/2e8d221708d3aaf6f577275b5bba4310","name":"Svein-Harald Strand","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"nn-NO","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c487434bdf6cd7c12e4a88877ae4b12c38d22b7ad64292b49d33ed7503bb7ce1?s=96&d=mm&r=g","caption":"Svein-Harald Strand"},"description":"(F. 26.12.1945) Redakt\u00f8r, journalist og informasjonsarbeider siden 1968. ||| I 1963: Redaksjonell praktikant i 8 m\u00e5neder p\u00e5 full tid i Helgeland Arbeiderblad i hjembyen Mosj\u00f8en. ||| Arbeidende pensjonist med hjemmekontor fra 2008 (AFP) og videre som folkepensjonist til n\u00e5.","sameAs":["https:\/\/lokalmagasinet.no\/","https:\/\/www.facebook.com\/sveinharald.strand.1","https:\/\/x.com\/LMExtra"],"url":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/?author=6"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23108","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23108"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23108\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23259,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23108\/revisions\/23259"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23108"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=23108"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/lokalmagasinet.no\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=23108"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}